Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Miljöhumaniora vid humanistiska fakulteten

Institutionen för filosofi, lingvistisk och vetenskapsteori

  • Bengt Brülde, fil.dr. i praktisk filosofi
    Jag har under de senaste åren bedrivit en del forskning om klimatetik och annan miljöetik, samt frågor om klimaträttvisa. Jag medverkar även i UGOT Challange-projektet CeCAR (Center for Collective Action Research), som i hög grad handlar om miljöfrågor.
  • Christian Munthe, fil.dr. i praktisk filosofi
    Christian Munthe är professor i praktisk filosofi och hans forskning har bl.a. berört frågor om natursystems och naturvarelsers moraliska status, samhällets ansvar för, värdering och hantering av komplicerade risker och osäkerheter i umgänget med naturliga system, samt kopplingen mellan folkhälsoetiska frågor och miljöhänsyn. han är medgrundare och medlem av styrgruppen i Centrum för antibiotikaresistensforskning.
  • Dorna Behdadi, doktorand i praktisk filosofi
    Mitt avhandlingsprojekt berör frågan om icke-mänskliga djur och artificiella entiteter kan vara moraliska agenter. Kan andra varelser än (vuxna) människor tillskrivas moraliskt ansvar för sina handlingar?
  • Joakim Sandberg, fil.dr. i praktisk filosofi
    Vilket ansvar har kommersiella företag för att göra samhället mer hållbart? Kräver hållbarhet drastiska förändringar i vårt kapitalistiska system?
  • Petra Andersson, fil.dr. i praktisk filosofi
    Min nuvarande forskning handlar om relationer mellan arter, särskilt mellan människor och hästar, om interaktion mellan natur och kultur samt om värdet hos biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Jag är särskilt intresserad av etiska aspekter och genusaspekter på ridsport och hästnäringen i allmänhet. Jag är också medlem av Styrgruppen för Nätverket för Miljöhumaniora vid GU samt medlem av Naturvårdsverkets vetenskapliga råd för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Institutionen för historiska studier

  • Christian Isendahl, fil.dr. i arkeologi
    Docent Christian Isendahl (fil.dr., Uppsala universitet, 2002) är universitetslektor i arkeologi, vice-prefekt för forskning och koordinator för kandidatprogrammet i Kulturarvsstudier vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet. I sin forskning anlägger han ett historiskt ekologiskt perspektiv för att studera stadsutveckling, mat- och färskvattensäkerhet och social och politisk organisation, särskilt i Mayakulturen, Anderna och Amazonas under den förkolumbianska perioden. Han har ett starkt intresse av att förverkliga arkeologins potential att generera kunskap som bemöter samtida och framtida samhällsutmaningar.
  • Christine Hansen, fil.dr. i historia
    Christine Hansen är koordinator för nätverket för miljöhumaniora vid Göteborgs universitet. Hennes forskning undersöker den ökande risken för löpeld i periurbana australiensiska miljöer, med fokus på begreppet "solastalgi" och erfarenhet av sorg i både historiska och kontemporära kontexter i kölvattnet av förödande miljökatastrofer.
  • Karl-Göran Sjögren, fil.dr. i arkeologi
    Min forskning behandlar, bland annat, förhistoriska landskap och mänsklig interaktion med miljön, framförallt i nordeuropeisk stenålder. Karaktären av och de sociala konsekvenserna av det tidiga jordbruket är ett centralt intresse.
  • Per Cornell, fil.dr. i arkeologi
    Arbetar från arkeologi, men med relation till flera andra discipliner, med fokus på bebyggelse, människor och miljö i ett perspektiv där där tidsaspekten i dess olika dimensioner är central och med särskilt intresse för kontexter av icke-ekvilibrium. Under senare år har min forskning relaterat dels till Tidigmodern bebyggelse, dels till Postklassisk Maya och tidig kolonialperiod i Yucatán, Mexiko, samt till nordisk bronsålder.
  • Per Stenborg, fil.dr. i arkeologi
    Per Stenborg är docent i arkeologi och forskare vid Institutionen för Historiska Studier vid Göteborg Universitet. Hans forskningsintressen inkluderar frågor om hur förhållanden mellan människor och miljö utvecklas över lång tid. Hans forskning är särskilt inriktad på det för-koloniala Amazonas - där han har koordinerat arkeologiska och miljövetenskapliga undersökningar.

Institutionen för kulturvetenskaper

  • Ann-Louise Sandahl, fil.dr. i konst- och bildvetenskap
    I min forskning undersöker jag hur samtida konstverk, filmer och andra visuella uttryck kan skapa ny förståelse av tid och på så sätt bidra till ett mer långsiktigt och hållbart tänkande. Företeelser som som antropocen, apokalyps, antropocentrism och posthumanism diskuteras i relation till visuella framställningar. Jag undervisar också i konst- och bildvetenskap på institutionen för kulturvetenskaper, bland annat på temat Ekoestetik i visuell kultur.

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

  • Björn Billing, fil.dr. i idé- och lärdomshistoria
    Mina forskningsintressen fokuserar huvudsakligen på landskap samt resor och naturumgänge som kunskapsbildande processer. För närvarande skriver jag på en bok om Rousseau och föreställningar om vildmark och berg under 1700-talet.
  • Camilla Brudin Borg, fil.dr. i litteraturvetenskap
    Fil.dr. undervisar i litteraturvetenskap med inriktning mot ekokritik. Hon har skrivit om bilderböcker och tema ”barn och skog” samt om japansk anime från ett ekokritiskt perspektiv. Hon planerar ett projekt om kvinnliga bergsbestigares självbiografier.
  • Johan Alfredsson, fil.dr. i litteraturvetenskap
    I min forskning intresserar jag mig bland annat för begreppsparet natur/kultur i relation till samtida poesi. Betraktad som en kritisk kunskapsform, vad gör den samtida poesin med detta begreppspar?
  • Katarina Leppänen, fil.dr. i idé- och lärdomshistoria
    Katarina Leppänen är docent och lektor i idéhistoria. Hennes forskning handlar bland annat om kopplingen mellan civilisationskritik och ekofeminism, främst i Elin Wägners författarskap.
  • Klas Grinell, fil.dr. i idé- och lärdomshistoria
    Klas Grinell, docent i idéhistoria och intendent vid Världskulturmuseet. Undersöker i sin museipraktik skräningen mellan världskultur och antropocen. Närmar sig miljöhumaniora utifrån modernitetskritiska globala rättviseperspektiv.
  • Mats Andrén, fil.dr. i idé- och lärdomshistoria
    Jag har under ett decennium ägnat mig åt hantering kärnavfall i relation till grundläggande föreställningar om etik och legitimitet, med exempel från stora delar av världen, bl.a. inom ramen för ett FORMAS-finansierat projekt. Samarbetade med forskare från GU, andra svenska lärosäten och från universitet i Europa, Nordamerika och Asien.
  • Per Ahlström, doktorand i litteraturvetenskap
    Per Ahlströms forskar om dystopisk fiktion och angränsande genrer där skildringar av naturkatastrofer, klimathot och andra miljöfrågor är framträdande.
  • Rikard Wingård, fil.dr. i litteraturvetenskap
    Rikard Wingårds forskningsintressen kretsar kring myllans kulturhistoria, biosemiotik och svensk naturskildring. För närvarande färdigställer han en artikel om historiska attityder till bokmalar (insekter som äter böcker) och planerar två forskningsprojekt, ett om användningen av ekologiska och biosemiotiska begrepp i populärkulturen 1970-80, och ett om föreställningar om jord från antiken till och med 1700-talet.
  • Sandra Kottum, doktorand i idé- och lärdomshistoria
    Min forskning fokuserar på texter från 1600-talets England där samhällskritik uttrycks genom det jag kallar för "naturliga utopier". Jag är framför allt intresserad av hur djur i dessa texter får rollen som läromästare och moraliska förebilder, samt av hur författarna förhåller sig till gränsen mellan djur och människor.

Institutionen för språk och litteraturer

  • Edgar Platen, fil.dr. i tyska
    Environmental Humanities (Grön Humaniora) kan inte enbart vara ’ekokritisk’, då denna teoriimpuls i första hand hänvisar till en nordamerikansk naturbeskrivningsgenre. Inte heller kan den ensidigt hänvisa till olika ekologiska naturfenomen, ty hållbarhetskoncept innehåller uttryckligen fler dimensionsmodeller, som konsekvent även inkluderar den ekonomiska, sociala och kulturella dimensionen (men även andra). Min forskning fokuserar på sambandet mellan dessa ”dimensioner” i litterära framställningar samt även på deras språkliga etik i samtida diskurser, t ex omvärld, fattigdom, teknikhistoria, globalisering och regionalisering, migration och transkulturalitet.
  • Petra Platen, fil.dr. i tysk litteraturvetenskap
    Min forskning fokuserar framför allt på sambandet mellan litterär framställning och olika aspekter av hållbarhet. För närvarande undersöker jag bland annat litterära framställningar av den „sista människan“. Mitt intresse gäller här framför allt vad sådana framställningar kan säga oss om våra existerande sociala relationer men också mer allmänt, vad dessa kan säga oss om individens förhållningssätt till sin omvärld.
  • Rut Blomqvist, doktorand i engelska
    Med ett korsdisciplinärt angreppssätt undersöker jag hur litterära verk i den framväxande climate fiction-genren hanterar miljöproblem och hur de bygger visioner om en hållbar framtid. Författarna jag fokuserar på – just nu Kim Stanley Robinson, Margaret Atwood, och Jonathon Porritt – deltar uttalat, både genom sin skönlitteratur och som offentliga personer, i miljörörelsen.
  • Tetz Rooke, fil.dr. i arabiska
    Min forskning inkluderar studiet av ekologiska teman och miljöproblem i arabisk litteratur.

 

Sidansvarig: Katarina Wignell|Sidan uppdaterades: 2017-03-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?